Varje dag föds ett barn mer än 12 veckor för tidigt i Sverige. Överlevnaden för dessa extremt för tidigt födda barn är högre i Sverige jämfört med omvärlden. Det visar en svensk studie som idag den 3 juni, publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA.
Bakgrunden till studien – EXPRESS (Extremely Preterm Infant Study in Sweden) – är den debatt som pågår om vården av de extremt för tidigt födda barnen, om deras risker att dö och att ådra sig skador som kan medföra framtida funktionshinder.
Studien är ett nationellt samarbetsprojekt som engagerat forskare, förlossnings- och barnläkare vid de medicinska fakulteterna och universitetssjukhusen i Sverige.
Huvudansvarig för studien är professor Karel Maršál, forskare och förlossningsläkare vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund.
– Fram till nu har det inte funnits en aktuell och landsomfattande kartläggning som kunnat ge stöd i dessa frågor åt familjer, beslutsfattare och personal i vården, säger professor Karel Maršál.
Under en 3-årsperiod, från 2004 till 2007, samlades uppgifter in om alla barn födda i Sverige före 27 fullbordade graviditetsveckor. Totalt inkluderades 1011 barn, varav 707 var
levandefödda och 304 var dödfödda. Nittioen procent av de levande födda barnen vårdades på neonatala intensivvårdsavdelningar, och av dessa överlevde 78% till 1 års ålder.
Överlevnaden bland intensivvårdade barn varierade från 26% vid 22 graviditetsveckor till 65% vid 23 veckor, 73% vid 24 veckor, 84% vid 25 veckor och 86% vid födelse i 26:e graviditetsveckan.
– Den höga överlevnaden bland extremt för tidigt födda i Sverige beror troligen på ett aktivt omhändertagande av den gravida kvinnan, och på intensivvård och god omvårdnad av barnen, säger Karel Maršál.
Åtgärder som var förknippade med högre 1-årsöverlevnad bland barnen var behandling av den födande kvinnan med läkemedel som stillar värkarbetet och kortison för att påskynda fostrets lungmognad, samt snabbt insatt lungläkemedel (surfactant) till barnen efter födelsen. Bland de överlevande barnen uppvisade knappt hälften (45%) inga svåra komplikationer i
nyföddhetsperioden, medan drygt hälften (55%) drabbades av en eller flera komplikationer såsom hjärnblödning/hjärninfarkt, ögon- respektive tarmkomplikation, och svår lungsjukdom.
-Sjuklighet i nyföddhetsperioden är inte detsamma som bestående handikapp, mycket kan läka ut med tiden. Men den höga frekvensen nyföddhetsproblem, samt att komplikationer kan visa sig senare, gör att barnen behöver följas upp under en längre tid, säger professor Mikael Norman vid Karolinska Institutet och en av medförfattarna till rapporten i JAMA.
Källa: Lunds Universitet