Kompetensen hos handläggare som utreder barn skiljer kraftigt i kommunerna, visar en ny uppföljning. Placerade barn missgynnas också i skolan då bara 55 procent uppnår gymnasiebehörighet, jämfört med 88 procent bland övriga barn.
– Det är allvarligt. God utbildning är avgörande för att må bra och klara sig väl i livet, säger utredaren Ann Johansson.
Socialstyrelsen har i sina öppna jämförelser undersökt den sociala barn- och ungdomsvården runt om i landet. Resultatet visar att många kommuner har arbetat för att förbättra kvaliteten, men att stora skillnader kvarstår.
Kraftiga variationer finns till exempel i personalens kompetens. Omkring 70 procent av handläggarna som utreder barn har socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar. Samtidigt är det 30 procent som inte har det. Flest barn berörs av skillnaderna i storstäder och större kommuner, där mellan 17 och 100 procent av handläggarna uppfyller kriteriet.
– Skillnaderna är olyckliga. Om handläggaren saknar tillräcklig utbildning och erfarenhet riskerar barnet och föräldrarna att inte få en rättvis och säker utredning, vilket kan få stora konsekvenser, säger barnsamordnaren Katarina Munier.
Arbetsledning skiljer stort
Vad kompetensskillnaderna beror på är oklart. Socialstyrelsen anser att handläggarna behöver få bättre förutsättningar genom god introduktion, kompetensutveckling, handledning och arbetsledning. Uppföljningen visar dock att skillnaderna är stora när det gäller till exempel tiden för arbetsledning som varierar mellan 6 minuter och 20 timmar per vecka. Många kommuner behöver också bli bättre på att följa upp insatsernas effekt.
– De skiftande resultaten tyder på att kommunerna arbetar olika och har mycket att lära av varandra, säger Katarina Munier.
Sämre skolresultat
Under 2013 var knappt 33 000 barn och ungdomar placerade i familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller hem med särskild tillsyn någon gång under året. Trots att socialtjänsten ska främja placerade barns hälsa och skolgång har dessa barn generellt sett både sämre hälsa och skolresultat. Uppföljningen visar att bara 55 procent av de barn som var placerade under hela årskurs nio uppnådde gymnasiebehörighet. 28 procent hade grundläggande behörighet till högskolan efter gymnasiet.
– Placerade barn måste få bättre förutsättningar eftersom skolan har en oerhört stor betydelse för barnens tillvaro och framtid. Att klara gymnasiet minskar risken för tidig död, framtida ohälsa, försörjningsproblem och andra sociala problem, säger utredaren Ann Johansson.
Läs mer >> Resultat i landets kommuner
Fakta
– Samverkan mellan socialtjänst, skola och förskola är en viktig framgångsfaktor för insatserna. 72 procent av kommunerna har sådana överenskommelser.
– 20 procent av kommunerna har använt resultaten från systematiska uppföljningar av sina egna insatser i familjehem och institutioner för att utveckla verksamheten.
– Av de ungdomar som var placerade under hela årskurs nio uppnådde utlandsfödda lägst resultat. Bara 39 procent fick gymnasiebehörighet.
Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Arbetet sker i samråd med Vårdföretagarna och Famna.
Källa: Socialstyrelsen